De flesta svenskar har stor välvilja mot och tolerans för invandrare, och önskar att invandringen skulle ha lyckats bättre. Sveriges experiment med storskalig invandring från tredje världen till en välfärdsstat har varit unikt till sin omfattning men har i många avseenden misslyckats. Sveriges samhällsproblem är i dag allt mer koncentrerade till den del av befolkningen som har invandrarbakgrund. Utrikes födda står för ungefär 17 procent av befolkningen och andra generationens invandrare för ytterligare fem procent. Utrikes födda utgör trots detta 53 procent av dem med långa fängelsestraff, 54 procent av de arbetslösa och gruppen mottar 60 procent av de utbetalda socialbidragen. 71 procent av Sveriges barnfattigdom finns bland hushåll med utländsk bakgrund, medan 76 procent av medlemmarna i kriminella gäng har invandrarbakgrund.Även ökningen av problemen drivs till betydande del av invandring. Sedan tidigt 1990-tal har de med invandrarbakgrund stått för hälften av ökningen av andelen låginkomsttagare, drygt hälften av minskningen av behörighet bland elever som lämnar grundskolan, cirka två tredjedelar av ökningen av socialbidrag och mer än hundra procent av ökningen av arbetslösheten - som fallit bland inrikes födda. Problem som stenkastning mot polis och räddningspersonal och anlagda bränder är likaså starkt koncentrerade till invandrartäta områden. Det gäller att ta fram konkreta åtgärder som ger alla de invandrare som Sverige har tagit emot en plats i det svenska samhället. Det kräver i sin tur en uppriktig och evidensdriven analys av hur Sverige hamnade här, och av hur man tar sig vidare.
Tino Sanandaji har kurdisk bakgrund och föddes i Iran 1980. Han kom till Sverige vid 9 års ålder tillsammans med sin bror och sina föräldrar. Han tog civilekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm 2004, doktorerade i Public Policy vid University of Chicago 2011 och har sedan dess forskat i nationalekonomi.
